EU-parlamentet avvisar vegoförbud - röstar samtidigt för att begränsa växtbaserat mejeri

Idag har EU-parlamentet röstat nej till det uppmärksammade förslaget om att förbjuda ”köttliknande” namn på vegoprodukter. Samtidigt bifölls förslaget om att ytterligare begränsa hur växtbaserade mejeriprodukter får benämnas (AM 171). Förslaget kan, om det inte förändras vid behandlingen i ministerrådet, innebära att det exempelvis blir förbjudet att beskriva växtbaserade produkter med uttryck som ”som ost” eller att produkten ”används som grädde”.

Växtbaserat Sverige välkomnar parlamentets beslut om det så kallade vegoburgarförbudet, men är samtidigt starkt kritiska till utfallet av omröstningen gällande mejeriprodukter. Glädjande är att de svenska europaparlamentarikerna röstade nej till ändringsförslaget

Det är positivt att Europaparlamentet valde att inte rösta igenom vegoburgarförbudet. Däremot är det mycket allvarligt att parlamentet tagit ställning för att på ett oproportionerligt sätt ytterligare försämra konkurrensvillkoren för växtbaserat mejeri där det redan finns långtgående inskränkningar vad gäller möjligheten att använda vissa beteckningar”, säger Cecilia McAleavey, ordförande för Växtbaserat Sverige.

Frågan ännu inte avgjord – nu hamnar frågan på ministerrådets bord

Nu går frågan om mejeri vidare till ministerrådet där EU:s medlemsstater ska avgöra hur de ser på frågan. Växtbaserat Sverige uppmanar svenska regeringen att, precis som de svenska EU-parlamentarikerna, verka för att inte försämra konkurrensvillkoren för växtbaserade alternativ till mejeri. Även om ändringsförslaget är en liten del av EU:s jordbrukspolitik så kan det få långtgående konsekvenser för konkurrensen på marknaden och riskerar försämra förutsättningarna för snabbväxande och innovativa företag som bidrar till att ställa om livsmedelsbranschen.

Beslutet kan, om ministerrådet inte beslutar att förändra det, innebära att det blir olagligt att göra någon som helst jämförelse med traditionella mejeriprodukter för den som säljer växtbaserade alternativ. EU:s uppgift borde inte vara att på en så extrem detaljnivå reglera hur konsumenter och livsmedelsföretag får kommunicera. Det är trots allt en tröst att de svenska europaparlamentarikerna valde att rösta nej till detta och bejaka innovativa företag, det ger råg i ryggen till den svenska regeringen som nu har möjlighet att tillsammans med andra framåtsyftande länder sätta stopp för förslaget när frågan tas upp i ministerrådet”, säger Cecilia McAleavey.

Ny branschrapport: Exceptionell tillväxt för växtbaserade livsmedel

Försäljningstillväxten för växtbaserade livsmedel har ökat explosionsartat. De senaste fem åren har ökningen legat mellan 15-30 procent och marknaden förväntas fortsätta växa årligen med cirka 15 procent. Enligt Växtbaserat Sveriges branschrapport finns det goda skäl att främja utvecklingen, då den kan bidra till en stärkt svensk livsmedelssektor och jordbruk, en ökad svensk självförsörjning av livsmedel, och ökad svensk export av livsmedel. 

Växtbaserat Sveriges branschrapport lyfter fram fem områden som det växtbaserade skiftet kan gagna Sverige inom:

  1. Sveriges jordbruk kan stärkas genom ökad primärproduktion i Sverige
  2. Ökad livsmedelsförädling och -produktion i Sverige
  3. Ökad livsmedelsexport från Sverige
  4. Sverige har potential att bli ett kompetens- och forskningscentrum
  5. Ökad självförsörjning av livsmedel i Sverige

“Målet bör vara att Sverige ska bli världsledande inom odling, innovation, förädling, kommersialisering och export av växtbaserade livsmedel och Sverige borde aktivt positionera sig som en attraktiv miljö för växande livsmedelsföretag att investera i”, säger Cecilia McAleavey, ordförande för Växtbaserat Sverige.

Fakta från Växtbaserad Sveriges branschrapport 2020:

  • Den genomsnittliga årliga försäljningstillväxten för växtbaserade livsmedel har för medlemsföretagen i Växtbaserat Sverige legat på mellan 15 och 30 procent under de senaste fem åren. Detta är en exceptionell utveckling och pekar på vilken enorm potential det växtbaserade sortimentet har.
  • Den svenska marknaden för växtbaserade livsmedel är i dagsläget värd cirka två miljarder kronor – och tillväxten är snabb. Kategorin vegetabiliska proteiner, alltså alternativ till köttprodukter, har vuxit med cirka 15 procent de senaste åren, medan växtbaserat mejeri har vuxit med omkring 17 procent årligen.
  • Fortsätter tillväxten i samma takt tyder försäljningssiffrorna på att vegetariska alternativ till kött om fem år kommer vara lika stort som segmentet kyckling och att det vegetariska segmentet kommer nå köttets nivåer om tio år.
  • Bedömningar från en rad olika analyshus tyder på att den globala marknaden för växtbaserat kommer att växa med 11 till 15 procent årligen, något som också bekräftas av historiska data.

Se Växtbaserat Sveriges webbinarium om växtbaserad tillväxt

Det finns ett stort intresse för framtidens mat, hos konsumenter, producenter och investerare. Den globala tillväxten för växtbaserade livsmedel är urstark och prognoserna ser ännu bättre ut. Skiftet som sker hos konsumenter och livsmedelsföretag kan gagna svensk primärproduktion och livsmedelsindustri. Hur kan politiken ta tillvara på den ökade efterfrågan och göra rätt satsningar, nödvändiga för att livsmedelsföretagen ska kunna fortsätta den snabba utvecklingen av nya innovativa livsmedel? Vilka insatser och reformer behövs inom livsmedelsområdet för att skapa nästa svenska exportsuccé? Vad behövs för att Sverige ska bli världsledande inom food-tech?

 

I panelen deltog: Betty Malmberg (M), miljö- och jordbruksutskottet, Malin Larsson (S), miljö- och jordbruksutskottet, Marie Gidlund, Sweden Food Arena, Maria Varnauskas, Try Swedish, Gustaf Brandberg, Gullspång Invest samt Cecilia McAleavey, ordförande, Växtbaserat Sverige. Nisha Besara modererade samtalet.