2022 har varit ett tufft år för både livsmedelsproducenter och konsumenter. Rysslands krig i Ukraina har skapat en akut situation inom många branscher, så även inom livsmedelssystemet. Dessutom har den kraftigt stigande inflationen i Sverige under 2022 och början av 2023 påverkat konsumenternas betalningsvilja hårt och efterfrågan på lågprisprodukter har ökat kraftigt.
Trots en viss avmattning i det växtbaserade segmentets tillväxt det senaste året, visar Växtbaserat Sveriges senaste branschrapport att den långsiktiga trenden för det växtbaserade segmentets tillväxt är tydlig och att det fortsatt är hög efterfrågan på växtbaserade livsmedel. Nya siffror visar att Sverige är ett av de länder i Europa med högst försäljning av växtbaserade livsmedel per capita.
”Under de senaste sex åren har den genomsnittliga årliga försäljningstillväxten för växtbaserade livsmedel hos medlemsföretagen i Växtbaserat Sverige legat mellan 15 och 30 procent. Det är en stark utveckling och något som investerare har uppmärksammat världen över. Försäljningen av växtbaserade livsmedel uppgick i Sverige 2022 till 2,2 miljarder kronor”, säger Per Frank, ordförande för Växtbaserat Sverige.
De globala investeringarna i alternativa proteiner har vuxit kraftigt och överstiger nu 14 miljarder dollar. Enbart i Sverige har investeringarna i svenska foodtech-bolag vuxit med över 120 procent de senaste tre åren. Denna konsumentdrivna efterfråga som förväntas fortsätta öka framöver har lett till att många nya innovationer har skapats och spännande foodtech-företag har vuxit fram.
Det finns ett behov av ökad resiliens i livsmedelskedjan, både för att ett kommande Natomedlemskap kommer att ställa nya krav på svensk civilberedskap och för att vi behöver vidta åtgärder för att hantera miljö- och klimatutmaningarna. I båda fallen kan en omställning till ökad produktion och konsumtion av växtbaserad mat och dryck vara en del av lösningen.
Sverige har goda förutsättningar att öka produktionen av grödor som är bättre anpassade till svenska odlingsförutsättningar och på så vis stärka primärproduktionen. Utvecklingen innebär en möjlighet för hela den svenska livsmedelskedjan som bör beaktas i regeringens fortsatta arbete med att ta fram nästa klimatpolitiska handlingsplan och i uppdateringen av den svenska livsmedelsstrategin.
”Inspiration kan hämtas från Danmark där den danska regeringen och Folketinget ingått ett avtal som ska stödja den gröna omställningen inom jord- och skogsbrukssektorn och säkerställa en förbättring av den danska vattenmiljön och naturen i jordbrukslandet. En central del av avtalet handlar om omställning till växtbaserade livsmedel, en bransch som den danska regeringen har pekat ut som ett framtida tillväxtområde som kommer att skapa nya intäkter och jobbmöjligheter. För regeringens kommande arbete med att uppdatera och utveckla Livsmedelsstrategin, bör en handlingsplan för växtbaserat tas fram”, säger Per Frank, ordförande för Växtbaserat Sverige.